Kapitel

För att ge möjlighet till intresserade att kunna bedöma om man vill vara med eller så är det viktig att göra en kalkyl så snart som möjligt. I broschyren Bredband till dig som bor på landsbygden (sid 9) finns en grov skiss på vad som bör vara med i en sådan kalkyl. Skissen ser ut:

Lite mer noggrant

Ett exempel, och hjälpmedel för att göra projekt-kalkylen ett steg mer noggrann är den Excel-kalkyl som Hans Eklund, ICT Revolution AB, tel: 070-7647596 bidragit med. Arbetsgången finns beskriven i dokumentet, är i grova drag följande:

1 Rita kartan

Det är ju byggandet av den egna infrastrukturen, nätet, som är den stora kostnaden. Det viktigaste är därför att hitta ”rätt” nätstruktur. Utmaningen här är att dels minimera de enskilda nätsträckorna (där delas ju inte kostnaden), dels hitta fram till bra sträckningar där det går att dra kabeln – både legalt och fysiskt.

Noder och fastigheter numreras och avstånden (enligt kartan) läggs in i Excelverktyget.

2 Uppdatera prislistan

Nästa steg är att föra in vad det är för priser för arbete och material som gäller. I kalkylarket finns en flik med uppgifter, dessa är från 2009 och gäller just det exempel som finns i arket. Men om man inte har tillgång till mer aktuella priser – använd de uppgifter som står det blir sannolikt  inte alltför mycket fel.

I kostnadstabellen kan man ta hänsyn till det som sker med eget arbete. Eftersom ofta just t.ex grävning är en dominerande kostnad spelar eget arbete stor roll för resultatet.

3 Avläs resultat

.. och utnyttja möjligheten att variera nätstruktur och andelar eget arbete för att få bättre förståelse av hur kostnader påverkas.

Inga kommentarer

No comments yet.

Sorry, the comment form is closed at this time.

Det går att läsa mer om bokens syfte under länken om kokboken. Har du istället konstruktiva ideer och förslag så kan du kontakta någon av de ansvariga. Kontaktuppgifter till dem finns under sidan kontakta. Här finns hela bokens kommentarer i ett RSS flöde

Projektet genomförs av Stiftelsen Folkets Hubb i samarbete med Kungliga Tekniska Högskolan och lokala krafter med EU-finansierig i form av Landsbygdsmedel administrerade av Jordbruksverket.

Administrativt