Efter förstudie är det dag för beslut. Nu är det dags att bedöma anslutningsgraden. Hur många är ni som vill ha bredband? Hur många fler kan tänkas tillkomma? Planeringen ska vara dimensionerad för att med god marginal klara de kundanslutningar som kan vara aktuella under de närmaste fem åren, dvs både de som inte valde att gå med från början och tillkommande intressenter i form av nya bostäder och företag i området.

Vilken driftform man vill använda för nätet, infrastrukturen och trafiktjänsten är ett viktiga beslut. De flesta föreningarna verkar välja att själva ansvara för infrastrukturen. Ett bra val då är att välja en samfällighetslösning och registrera nätet som en fastighet, en fibersamfällighet.

När det gäller trafiken i nätet väljer många föreningar s.k öppet nät koncept. Det här innebär att man överlåter driften åt en kommunikationsoperatör (KO). KO:n erbjuder möjligheter för de som är anslutna till nätet att koppla sig till och skaffa internetabonnemang hos ett antal anslutna ISP:er. Ur användarsynpunkt köper man då dels den lokala kommunikationen från KO:n och vidare kommunikation ut i världen av en av de anslutna IPS:erna.  (med öppet menas här att man ska erbjuda varje ansluten möjligheten att välja mellan flera olika interneterbjudanden – konkurrens.) Tjänsterna som erbjuds är individuella och liknande vad som erbjuds kommersiellt i tätort.

Alternativen till öppna nät baserar sig på kollektiva lösningar i föreningens/samfällighetens regi. Dessa innebär då man inte individuellt kan t.ex välja leverantör av Internet-uppkoppling, men å andra sidan oftast enklare och billigare tjänster. Huvudalternativen är

dels att samfälligheten kollektivt köper abonnemang hos en Internetoperatör, som då får exklusiv rätt att sälja sina Internettjänster på nätet under en period. Beroende på hur lång tid avtalen löper är detta ofta förknippat med subventioner av nätbygget.

dels att föreningen/samfälligheten även står för drift av trafiken i egen regi. Det innebär oftast lägst kostnad men kräver mer av samfälligheten. Fördelen med den här formen, förutom att den bygger kompetens, är att den ger flermöjligheter att utveckla bygemenskap, samhällstjänster, mm.

När dessa valen och bedömningarna bedömningen är gjorda kan en slutlig projektplan tas fram och beslutas. I arbetet med detta ingår att externa förutsättningar och avtal säkras, avtal om påkopplingspunkter till nätet, markavtal, entreprenörer, .. och inte minst egna insatser från medlemmar.

Avtal för föreningen och dess ekonomi, lokaler, nyttjande av annans mark, eventuella servitut, ledningsrätt, samarbetsformer, till exempel eget arbete, och alla andra nödvändiga dokument ska upprättas. Dessutom behövs ett antal olika avtal, för bl a drift och underhåll av nätet samt tjänster i nätet, tas fram. Detta är ett lika viktigt som nödvändigt arbete att utföra och behöver göras redan i planeringsskedet. Ta gärna hjälp av kommunen, Lantmäteriet, SSNf eller konsult som kan detta område.

Exempel på dokument och avtal:
• Stadgar för föreningen
• Mötes- och styrelseprotokoll
• Registrering av föreningen hos Bolagsverket
• Projektdokumentation
• Avtal mellan föreningen och respektive fastighetsägare, för medlemskap och anslutning av nätet
• Avtal med markägare om grävning och förläggning av nät

När kan vi sätta igång?

Innan man sätter spaden i marken bör man vara helt klar över vad som skall göras och vilka som är med och att alla markavtal är klara. Det är bättre att tänka till innan man startar implementeringsprojetet. Ta tillvara erfarenheter och  den expertis som finns tillgänglig på marknaden. Ansökningar av medel för förstudier samt annat projektstöd  kan dock med fördel göras på ett relativt tidigt stadium. Även om då inte alla detaljer är klara.

Organisation och kvalitetssäkring

Att bygga ut en helt ny kommunikationsinfrastruktur är en stor och komplex uppgift. Därför måste arbetet struktureras i form av ett projekt. För genomförandet krävs en projektorganisation, som har till uppgift att planera, projektera och bygga infrastrukturen samt att se till att den kommer i drift på ett säkert och stabilt sätt. Därmed skapas förutsättningar för att nätet förblir i drift utan störningar för lång tid framöver.

Utöver själva projektgruppen, som genomför det praktiska arbetet, bör det finnas en styrgrupp, med representanter från föreningen, som driver bredbandsutbyggnaden, kommunen, eventuellt Länsstyrelsen eller entreprenören. Även personer med branschkunskap inom vissa områden, kan behövas i styrgruppen. Projektet ska ha en utsedd projektledare som planerar och leder arbetet, samt följer upp insatserna mot projektplanen och håller kontakt med och rapporterar projektstatus till styrgruppen och övriga berörda instanser.

För att vara säker på att uppställda krav följs, ska projektet kvalitetssäkras mot SSNf och PTS rekommendationer.