När man kommit så långt att man konstaterat att intresset är så seriöst att man har (eller är på gång) att bilda en förening är det dags att närmare undersöka förutsättningar och möjligheter.  I det här skedet är det viktigt att utnyttja det stöd som finns: Dels prata med andra som har gått igenom processen tidigare, dels ta kontakt med kommun och länsstyrelsen – där finns finns ofta stödfunktioner för att genomföra förundersökningar och för att söka de bidrag som finns. (Bidrag finns ofta att söka både för att göra förundersökningen och för själva genomförandet.)

En förutsättning för genomförandet är att ta reda på hur man kan nå och koppla ihop med det existerande nätet. Vilka operatörer finns i närområdet samt vilka påkopplingspunkter kan dessa erbjuda. En lista på aktuella nätoperatörer per område finns i kapitel 5.

Ta kontakt med de ISP:er som är aktiva inom närområdet. Fråga om var närmsta påkopplingspunkt finns, eller kan skapas. Kostnader och villkor för påkoppling, och kostnader och villkor för att köpa kapacitet.

Välja struktur och teknik

När man väl vet var man kan koppla på nätet, och var man själv är, blir nästa steg att skissa på en teknisk lösning. Generellt ser lösningarna ut enligt:

Dvs man ska bygge ett lokalt nät, för att koppla ihop gemenskapen och för lokal kommunikation. Denna ska sedan kopplas ihop med det externa nätet, ofta över ett längre avstånd. De tekniska lösningarna kan vara olika för den långa transporten och för det lokala fördelningsnätet.

De tillgängliga teknikerna kan grovt delas in i radiobaserade och ledningsbaserade, med olika egenskaper. Radiobaserade tekniker har fördelar i att de snabbt kan komma på plats (man behöver installera ledningar och gräva ..), men har begränsad kapacitet, lägre livslängd, dyrare i drift. Ledningsbaserade (koppar och fiber) kräver å andra sidan mera anläggningsarbeten och kostar mera att få på plats, men har vida bättre kapacitet och stabilitet, och bedöms mer framtidssäkra. Ska man ge något råd så är fiberbaserade lösningar att föredra.

Exempel på vad som finns på teknikmenyn finns i nästa underkapitel.

Preliminär projektering

Nästa steg i en förstudie är göra en skiss till projektering, för att förstå alternativ, ekonomi och möjliga hinder. Ett exempel på en sådan kalkyl finns i den broschyr som KTH, Stadsnätsföreningen och LRF tagit fram. I denna finns också exempel på hur ett fiberbaserat accessnät kan se ut, hur man undersöker marktillstånd, mm.

En viktig del i förstudien är att diskutera och välja hur man vill driva nätet i framtiden – se avsnitt om driftformer.

I kalkylen är de viktigt att undersöka vad kan man i föreningen göra själv, och vad måste man köpa in. I diagrammet nedan visas en typisk kostnadsfördelning för ett lokalt brtedbandsprojekt. Det är uppenbart att om grävning kan ske med eget arbete så har det stor påverkan på kalkylen.

Stöd och bidrag

Det finns en rad olika stöd och bidrag att söka för att skapa bredbandsaccess. Dels allmänna stöd som ROT-avdrag, dels speciella stöd just för bredband. Ofta finns det lokala varianter, så kontakta kommunens bredbandssamaordnare.

Kanalisationsstöd – Är ett stöd för att lägga ner kanalisation/rör för bredband samtidigt med utbyggnad av annan infrastruktur, t.ex elnät, vattenrör, trummor, vägar mm. Upp till 50% av kostnaden kan ersättas, dock max 50 kr/meter. Observera att bidrag även utgår till ”små sträckor” där det inte blir samförlagt. T.ex hushåll och gårdar som ligger lite bortanför där den aktuella infrastrukturen ska grävas ner. Ansökan och mer info hos Länsstyrelsen.

Landsbygdsprogrammet/infrastruktur – Stöd för möten, planering, förstudie och projektering för bredbandsprojekt. Diskussion bör föras med berörd Länsstyrelse om bidragsberättigande åtgärder. Offentlig medfinansiering krävs. Ansökan och mer info hos Länsstyrelsen.

Landsbygdsprogrammet – EUs återhämtningsplan – 250 miljoner kr är avsatta, inräknat offentlig medfinansiering med 25%. (Här kan professionell rådgivning och kvalitetssäkring hos kommunal IT-planerare räknas in.) Stödet är teknikneutralt och kan alltså gå till både trådlösa och trådbundna tekniker. Byalag i form av ekonomiska föreningar kan söka dessa medel. All utrustning som t.ex fiberkabel och kanalisationsrör är stödberättigad. Anslaget ligger i en central pott hos Jordbruksverket, men ansökan görs till Länsstyrelsen som prioriterar inkomna ansökningar.

Strukturfonder Större bredbandsprojekt, t.ex basinfrastruktur. Medfinansiering krävs. Sverige är indelat i 8 strukturfondsregioner, information om dessa finns hos Länsstyrelsen.