Bredband blev på 90-talet uttrycket för lösningen av alla problem. Om man fick bredband så kunde man göra allt, man behövde inte åka hemifrån, TV blev bättre och man kunde göra jobbet hemifrån också.

Lustigt nog så var det inte helt fel även om vi idag har nyanserat oss en del och kunnat avgöra bättre vad som krävs för att vi ska var helt nöjda med anslutningen till yttervärlden.

Än så länge kan vi som svenska medborgare inte kräva mer anslutning än c:a 20kbit. Det motsvarar en dålig telefonlinje som knappt klarar modem. I verkligheten har de flesta tätortsbor och många andra möjlighet till 500 till 5000 gånger så mycket.

När PTS använder uttrycket bredband så definierar man det som att man minst kan ladda ner ned en fart av 2Mbit/s. Så sent som 2006 använde OECD 256Kbit/s som gräns för nedladdningshastighet. Vi länge sagt att 100Mbit är en lämplig fart och att det är billigast att bygga för Gbit/s. För att det verkligen ska fungera

Varför väljer vi  100Mbit/s? Det bygger på antagandet att hushållet som ansluts inte är ett ensamhushåll – det finns flera samtidiga användare och med ungdomsbeteende så så använder man flera tjänster på en gång.

Här är en indikation på nätbelastningen för olika sysselsättningar. När man funderar på sina behov så bör man dela upp dom i tjänster som kräver garanterad bandbredd och sådana som alltid fungerar – men mer eller mindre bra.

Vi börjar med krävande tjänster:

För att titta på vanlig TV komprimerad med MPEG2 går det åt 3-10Mbit/s per kanal beroende på avsändare (SVT typiskt 5Mbit/s).

För att titta på HDTV komprimerad med MPEG4 går det åt 10-20Mbit/ per kanal beroende på avsändare (SVT typiskt 12Mbit/s)

Videokonferens med Skype eller annan enklare te knik 100 eller några 100 kbit/s. Om man vill använda klassiska videokonferensutrustningar från t.ex Tandberg eller Polycom bör man ha minst 2M bit/s – och notera att det måste då vara symmetriskt och därmed dubbelriktat.

En viktig del när det gäller kommunikation är också att det är korta svarstider ( ping-tider) så att man kan föra ett normalt samtal utan pauser.

IP-telefoni har mycket små krav på bandbredd men höga på stabilitet och svarstider. Fungerar inte IP-telefoni beror det oft ast på att nätleverantören är klåfingrig och har spärrat förbindelser (portar) som krävs för att tjänsten ska fungera.

Email klarar sig nästan med vad som hel st men så fort man bifogar dokument eller bilder ökar kravet snabbt. Är man en oregelbunden användare så börjar man bli glad vid 1 Mbit/s och blir sen gladare ju mer man får.

Om man yrkesarbetar med dokument och bilder som behöver skickar över nätet föreslår vi en lägsta nivå på 10 Mbit. Om man skapar innehåll och behöver kunna ladda upp det (fotografer, videoredigerare, programmerare, författare, webbdesigner och liknande användare) behöver man ännu mer för att kunna arbeta effektivt.

Nerladdning för yrkesgrupper och privatpersoner börjar bli trivsamt efter 10Mbit/s och blir sen enklare ju mer bandbredd man har – oftast är det servern man hämtar frÃ¥n och dess anslutning s om begränsar den effektiva hastigheten.

Om man tänker sig ett ensamhushåll som använder nät et till all mediakonsumtion inklusive telefoni och TV så bör det vara minst 20Mbit/s i kapacitet för att man ska klara att titta på TV (eller spela in) och använda dator samtidigt. Det innebär att om man har tur och bor nära telestationen klarar man sig med ADSL-2+ eller modern kabel-TV – för alla beteenden räcker kapaciteten i en fiberanslutning vare sig det är en fiber eller två i kabeln.

Om man vill vara aktiv uppladdare av dokument så börjar ADSL begränsa – den tekniken stoppar vanligtvis vid 1Mbit/s idag men kan ställas om till 2Mbit/s. Det fungerar tyvärr inte om man valt att få TV via telefonförbindelsen eller om man inte är beredd att avstå en del av nedladdningskapaciteten.

Så fort man är fler än två användare i familj en eller på arbetsplatsen som vill använda medietjänster som TV eller vill göra snabba stora upp och nerladdningar återstår till slut bara fiberalternativet för matningen till huset. För att sen nå till användarna inne i huset kan man:
Uppgradera det gamla kabelTV-systemet för dyra pengar med DOCSIS3.0 utrustning och nå ett 100-tal megabit data och ganska fritt med TV-kanaler.
eller
Bygg ett nät med ethernetkablar som bär upp till en Gbit/s.
eller
Dra fiber till alla lokaler och lägenheter. Då är man i praktiken obegränsad inför framtiden.